magdalenasjoberg

Nu hörne ni ni så har det hänt så otroligt mycket inom dessa 3 veckor, o jag inte har inte ens hunnit skrivit i bloggen om det... lite jobbigt att återberätta utan att det ska bli ett millångt inlägg, men men...

Safari

För tre veckor sedan åkte jag o Sara, Simon o Anton, Markus Edenholm (de ni Liljeholmare, de väntade ni er inte va? ) o hans mor till ett ställe som hette Mikumi för att åka på safari. Det var härligt för vi hade en sådan enorm tur genom att börja safarin med att se bl a 8 lejon och en leopard! Ibland har man flyt :-P Leoparden doldes så bra av gräset att jag knappt såg den. Flodhästarna var större o fetare än jag trodde och dom rörde inte en fena i lerpölen, så slöa! Sen fick jag även se elefanter, zebror, giraffer, bufflar, antiloper, varan, babianer vårdsvinet med svansen som en pinne upp i vädret när han sprang... fulare än Pumba tyckte jag!

Men det som satte igång mina nerver mest under safarin var nog den feta musen som sprang runt i mitt sovrum när jag var där... jag som trodde att jag inte hade några problem med små djur, men icke sa nicke! :-P

Missionärskonferens

Efter bara några dagar så åkte Dagernäs, jag och Sara på en missionärskonferens i Bagamoyo där vi fick träffa en massa svenskar där vi fick njuta av god mat, ord från bibeln och trevligt sällskap. Vi var 11 ungdomar, nästan en chock för mig efter 2 månader med nästan bara Sara i min ålder hihi, alla vi fick sova i ett afrikanskt hus istället för hotellrummen, vilket innebar lerväggar, inga möbler, madrasser på golven, pinndörr med ett snöre som lås... såå gött! Lite jobbigt bara om man hade tappat balansen och stött sig mot väggen när man va trött... för då hade kanske handen åkt igenom väggen :-P vi fick en åktur med en charmig segelbåt och jag har fascinerats av hur tidvattnet fungerar. Det var en finfin missionärskonferens men genom att min fina pojkvän Jonathan skulle komma till Tanzania på konferensens sista kväll så lämnade jag dem i förväg med ett glatt leende.

Jonathan kom

Nu under tiden som Jonathan har varit här har vi varit inne i Dar es Salaam några dagar där vi bland annat åt vår första krabba, med rubbet! ögon, ben o innehåll.. Svårt att komma igenom skalet kan jag lova, hihi. Vi kom även in gratis på ett vattenland som vi insåg sen att det va tomt! Bara vi och personalen... kändes väldigt skumt.Sedan åkte jag och Jonathan till Kiwangwa där han fick träffa hela högen som jag delar mitt liv med här, det blev också en finfin påskmiddag på långfredagen efter en gudstjänst, tillsammans med Dagernäs och Sara... Janssons frestelse, hemmagjorda köttbullar o ost gjorde hela måltiden till en riktig påskfest för oss i Afrika! :-P

Resan till Loki

På lördagen började vår spännande resa från Kiwangwa till Loki i Kenya... vi tänkte hälsa på några dagar hos Jonathans föräldrar Birgitta och Kea som är missionärer där. Resan dit var helt galen! Vi hade bokat i förväg en buss till Nairobi men när vi väl kommit till bussplatsen på morgonen så visade det sig att de hade ställt in bussen till nästa dag bara för att det var för lite folk som skulle åka, Tanzania i ett nötskal, suck. Men efter om och men så lyckades vi hamna på en buss till Arusha istället, för att sedan byta till Nairobi där... men vi hade ingen som helst aning om bussen skulle gå samma dag eller nästa dag och vi hade ett flyg att passa nästa morgon! Arusha råkar också ha gått om, eller snart gått om, Nairobi i hög kriminalitet... man va ju lite nervös måste jag medge men tack vare en bön till Gud så blev jag fullständigt lugn och hela resan gick så fantastiskt bra trots alla men :) Vi tog oss från Nairobi upp till Loki med ett sött litet flygplan på kanske 12 platser som tog alla luftgropar extra tydligt.

I Loki

Loki ligger i Turkana, vilket är nordvästra hörnet av Kenya nära gränsen till Sudan, det var torrt och blåsigt och vi blev väl mottagna av Jonathans föräldrar på flygplatsen. I Loki har dom själva tagit initiativet att bygga upp en skolbyggnad till förskolan som annars är under ett träd, Kea jobbar med MAF (missionsflyg) och Birgitta har nu också fått en samling av kvinnor att baka bröd för att sälja i byn och dom pärlar även smycken som ska säljas i Sverige, för att på det viset tjäna pengar. Under vår första heldag i Loki fick jag och Jonathan vara med kvinnorna då de pärlade och bakade och vi fick bidra med ett litet drama om ”Den barmhärtige samariten” som Jesus talar om, jag var den skadade och glada skratt bröt ut när Jonathan (samariten) lyfte upp mig på sina bara armar för att ta mig till ”sjukhuset”... men det blev ett ännu större jubel sen när vi gjorde dramat en gång till på kvinnogudstjänsten som vi fick komma till! :) Det var en samling av många kvinnor, deras barn och någon enstaka man på en plats i utkanten av Loki där dom bodde i runda små kupor av pinnar, väldigt speciellt och charmigt :) Där fick vi också höra fina lovsånger på deras eget språk, vilket för övrigt var ett sjukt svårt språk att uttala.

Birgitta hade dessutom varit så gullig att hon samlat ihop barnen som annars går på förskolan men som nu hade lov, för att vi skulle få träffa dem. Det blev lite hysteriskt stundtals eftersom det handlar om 200 barn...(!) men dom sjöng härliga sånger för oss och vi lekte lite.. jag fick vara hönsmamma i leken ”Kom alla mina små kycklingar!”... det var en upplevelse i sig att få alla dessa barn springandes in i mig! Jag fick många kramar på det viset och dom lyckades faktiskt välta mig tillslut :-P
Varje dag besökte vi dessutom skolbygget vilket var spännande för varje dag hade de fått upp mer av väggarna och sista dagen var jag till och med själv med och murade, tro det eller ej :-P




Nu är iaf jag lyckligt och väl tillbaka i Kiwangwa för att åter igen ta det lugnt, och Jonathan flög tillbaka till kära Sverige.

Ha det finfint! kram Magdalena